- Barn får i allmänhet en mycket mild sjukdom, i många fall inga symtom alls. Sjukdomen är i för barn och ungdomar i allmänhet mildare än influensa, ofta bara som en förkylning. Vissa barn får torrhosta, huvudvärk, och feber kan förekomma
- Extremt få barn blir så svårt sjuka att de kräver intensivvård det rör sig och dödsfall finns endast beskrivna i fåtal fall i hela världen.
- Diabetes medför ökad risk att få svårare klinisk COVID19, men inte för barn och ungdomar utan främst för äldre. Av diabetes dominerar helt Typ 2 diabetes som riskfaktor, i synnerhet i kombinationen med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och uttalad fetma.
- Mycket obalanserad diabetes, med kraftigt förhöjt HbA1c , kan försämra immunförsvaret, och kanske kan försämra motståndskraften även mot SARS-CoV-2, det virus som framkallar COVID19. Rimligt välinställda barn och ungdomar med typ 1 diabetes har ett normalt infektionsförsvar och förväntas INTE bli sjukare än andra barn.
- Barn med Typ 1 diabetes behöver inte hållas isolerade utan kan och bör följa de riktlinjer som Regering och Folkhälsomyndigheten beslutar.
- Vid insjuknande med symtom vidtas samma åtgärder som vid annan infektion.
- Insulinbehovet ökar vanligen, i all synnerhet vid feber, och doserna kan behöva ökas. En gammal tumregel är att doser per dygn kan behöva ökas med 25% för varje grads temperaturökning för patienter som haft diabetes längre tid än ett par år. För barn som inte haft diabetes så länge, fortfarande med lågt insulinbehov, kan doserna behöva höjas procentuellt mer, ibland fördubblas.
- Blodsocker och ketoner behöver följas extra noga. Ketonemi talar för insulinbrist men kan också kräva extra vätska med glukos/socker tillsammans med insulin för att förbränna ketonerna/syrorna. Vid stigande ketoner ( mer än 2-3 ) eller allmänpåverkan kontaktas barndiabetesteamet.
Allmänna riktlinjer enligt Folkhälsomyndigheten
Vilka är symtomen på covid-19?
De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, halsont, huvudvärk, muskel- och ledvärk är vanliga symptom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig själv med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis andningssvårigheter och lunginflammation.
Tvätta händerna ofta
Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Hosta och nys i armvecket
När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.
Undvik att röra ögon, näsa och mun
Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.
Stanna hemma när du är sjuk
Stanna hemma när du är sjuk. På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Handsprit
Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 % alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga. Vi följer utvecklingen noga och anpassar våra riktlinjer och förhållningssätt utifrån vad läget kräver.
För dig som har frågor om viruset rekommenderar vi att du kontaktar 113 13 eller vid sjukdomssymtom 1177, samt att du inte uppsöker sjukhus innan kontakt med 1177.